Alvor

På förmiddan körde vi de 17 kilometrarna österut till Alvor. Sandplanen vi står på har inte torkat upp helt efter regnet i förrgår, så vi fick undvika dypölarna när vi körde till en torr plats att stå på

Trots att det bara är 15 grader och blåsigt sitter det finländska paret intill oss i bara shorts och t-shirt och njuter av ”värmen”. Portugiserna skrattar säkert åt oss nordbor med sådana klädvanor, själva är de ordentligt påpälsade. När vi installerat oss gick vi till båthamnen och åt en enkel lunch

På väg till sandstranden förstod vi att det räcker med en liten flakbil + ett lass bräder för att få till en rejäl husbil (tack för tipset Peter!)

Vi gick längs hela sandstranden för att få tag i ett trevligt café, men alla fyra vi gick förbi hade stängt för säsongen. Så vi kom till klipporna som avslutar sandstranden. Totalt gick vi drygt två timmar idag. Det är viktigt med motion eftersom man sitter mycket still i husbilen!

När mörkret faller

Inför julen kommer julbelysningarna upp som svampar ur jorden. Här i Lagos tänds många vid mörkrets inbrott, men ännu inte palmerna med sina generösa ljusslingor vid strandpromenaden

Fontänen i rondellen på väg till strandpromenaden är i form av en båt med tre master och segel på varje mast

Efter gårdagskvällens regn ser ställplatsen så här tråkig ut

Idag kom regnet!

Så fel man kan ha! Det jag skrev igår om parkeringsavgifterna här i Lagos var helt fel, för reglerna har ändrats sedan vi var här sist. Nu är det tillåtet att stå på marknadsplatsen om man betalar de 3 € om dagen, som vi på ställplatsen betalar. Så Lagos måste vara en attraktiv plats att stå på för oss husbilsåkare, och stans restauranger och mataffärer får ett fint tillskott av kunder från de 50-tal husbilar som står här.

Idag gick vi ut på en promenad längs kusten söder om stan. På tillbakavägen stannade vi på ett trevligt café. När vi var nästan färdiga kom regnet i form av våldsamma åskskurar: blixtarna ljungade, åskan dånade och regnet blåste horisontellt längs gatorna. Efter en halvtimme var det  värsta över och vi kunde gå tillbaka till husbilen. Vi hade lämnat en taklucka på glänt, så det blev lite blött vid sängarna längst bak i bilen.

Så här ser kusten ut söder om Lagos. Ibland rasar kanten ner, så det gäller att hålla sig borta då

På det gamla hamnfortets tak finns en utställning med åtta metallskulpturer i den här stilen

Till Lagos

Idag rullade vi 38 km till kusten och Lagos. På ställplatsen står vi 11 husbilar som betalar 3 € per dag. På den angränsande marknadsplatsen står över 40 husbilar gratis. Undras hur länge kommunen accepterar att betalplatsen har flera inte använda platser, samtidigt som det finns så många gratisparkerare alldeles intill? Men vi som betalar riskerar inte att polisen kommer klockan två på natten och utrymmer hela parkeringen. Vädret har blivit ostadigare och i morgon ska det börja regna, så det är slut med de soliga dagarna som följt oss så länge.

Turistsäsongen är slut sedan länge, men de flesta butiker och restauranger i Lagos håller fortfarande öppet

Den gamla borgen Fortenza da Ponta da Bandeira bevakar hamninloppet sedan 1600-talet

En liten gullig kyrka bjuder sina besökare på apelsiner

Utanför portugisiska fotbollslandslagets auktoriserade butik står en röd ko och väcker frågor hos de utländska besökarna

En vackert målad gavelvägg påminner oss om att allt är förgängligt

Den här typen av återvinningsstationer är vanlig i Portugal. Jag har aldrig sett någon tömmas, men det finns nog en metod för det också

En lat dag i Silves

Idag var det en sån där dag utan något planerat, så vi ordnade lite småsaker. Coosje städade bilen invändigt och brände in ugnen så vi äntligen kan använda den efter ett helt år. Jag tvättade bort insekter framtill på bilen och vaxade fronten så de små djuren inte ska fastna så lätt när vi kör vidare. Tillsammans med tre andra svenska husbilar åt vi en sen lunch och tillbaka på ställplatsen satt vi och småpratade tills det började regna. Det första regnet på kanske fyra veckor, men i morgon ska det bli bättre väder igen. På den här resan har vi hittills haft det bästa vädret av de fyra gånger vi är här med husbilen.

Här i Silves ser vi att vintern är på gång inte genom att det blir kallt och träden tappar löven, utan genom att ett tiotal träd har fått stickade, varma, kläder på sig. Eller är det en konstnärlig installation?

De målade el.skåpen i Silves

När vi vaknade i morse var hela himlen täckt av moln, för första gången på kanske en månad. Men efter någon timme var den gamla ordningen återställd, alltså sol och klarblå himmel.

Idag tänkte jag visa lite av Silves bästa sevärdheter efter borgen och kathedralen: de vackert målade en meter höga el.skåpen, som finns intill husen över hela centrala stan. De målade byggnadsverken är tagna ur verkliga livet.

En lugn dag i Silves

På förmiddagen gick vi upp den smala gränden till kathedralen för att kolla in den

Den gamla kathedralen ser invändigt nästan ut som en sparsmakad protestantisk kyrka, det är bara biktstolen som avslöjar den religiösa hemvisten. Kolla in storken på taket!

Vid fästningen står Sancho den förste, som tillfälligt jagade bort morerna 1189, sedan dröjde det ända till 1242 innan de var borta för gott

En välsituerad familjs bostad med en fin, solskyddad, terrass. Kanske dags att måla källarväggen?

Här i södra Portugal växer inte bara apelsiner och citroner, utan också lite bananer. Undras om de hinner mogna i år?

Två storkar cirklar på himlen för att vinna höjd i den varma uppgående luftströmmen ovanför stan

Kyrkogårdarna här i södra Portugal ser ju annorlunda ut än i norra Europa

En kort resa till Silves

På förmiddan rullade vi de 38 km inåt landet till en av våra favoritplatser, Silves, där vi hälsades välkommen av en stork som flög över vägen just framför bilen. Sedan stod Peter påpassligt utanför ställplatsen med kameran i högsta hugg och förevigade när vi intog stan. När vi hade parkerat bilen hade de snälla grannarna dukat upp kaffe med två sortens kakor. Ett bättre mottagande kan man inte få!

Stans största sevärdhet är den stora moriska borgen som började byggas på 700-talet, dagens murar är från 1100-talet. Den stora kathedralen var från början en moske som byggdes om efter att morerna var bortjagade i början av 1200-talet. Romarna var förstås också här och spred sin kultur, fastän knappast något återstår att se på. Apelsinerna lyser vackert i förgrunden om man trycker på bilen för att förstora den!

För oss nordbor är kanske alla storkar den stora sevärdheten. De bygger sina bon överallt där det är högt och fri utsikt. Sedan hittar de mat i områdets våtmarker. Det är sju storkar som står i träden på sista bilden.

Sista dagen i Falesia

Det är många som frågat om jag har slutat att skriva i bloggen. På det kan jag bara svara: NEJ! Här i Falesia är det trevliga och lata dagar, så det finns inte så mycket att skriva om, förutom strandpromenader, sitta i solen och göra ingenting, prata med husbilskollegor, fika på ett trevligt café, flyga helikoptern och andra inte så spännande saker. Men här kommer något om livet i Falesia:

Här i Portugal ser träden lustiga ut, som här ett paraplyträd

Här sitter vi från tre svenska husbilar och äter ”världens godaste” pizza. Bilden togs av servitören

Solen går ner för vår sista kväll i Falesia. Ett tyskt par som stod intill oss för att också ta en solnedgångsbild tog fram en kyld vinflaska och fyra glas. Så vi skålade för att vi pensionärer alltid ska få njuta av det härliga livet i husbil, särskilt vintertid i varma trakter

En lat dag i Falesia

På förmiddagen tog jag och min lekkamrat Stefan fram våra helikoptrar och flög några batterier samtidigt som solen börjat värma. Mitt på dan gick Coosje och jag österut längs stranden för att äta lunch på en restaurang som skulle ligga två kilometer bort.

När vi efter en knapp timme ännu inte sett röken av någon restaurang gick vi på landsvägen tillbaka till ställplatsen, och plötsligt ser vi äntligen en restaurang, går in och beställer en god piri-piri kyckling. När vi väntar på maten ser vi oss omkring och ser att vi är alldeles nära ställplatsens entré. Så vi gick så långt bara för att komma till en restaurang 100 meter från husbilen!

Livet på ställplatsen i Falesia liknar mest livet på ett pensionärsdagis, men utan fröknar. Vi stannar nog här några dar till .......

Ett snabbt bad i Falesia

Igår ägnade jag förmiddagen åt att gå till tandläkaren som ersatte biten som brutits av när jag satt och åt dagen innan. På förmiddagen idag sa vi adjö till våra vänner sedan fyra år på campingen i Castro Verde och rullade de fyra milen söderut till Falesia alldeles vid havet. Nu står vi minst sju svenska husbilar här.

Efter en snabb lunch gick vi till stranden och jag hoppade raskt i det 19-gradig vattnet medan Coosje ägnade sig åt att bättra på solbrännan och prata med husbilsvänner. Efter 149 steg kommer vi ned till den härliga, flera kilometer långa sandstranden.