torsdag 14 mars 2019

Hemma igen = Göteborg

Vi startade tidigt från Vejbystrand och rullade norrut, stannade vid Torpasjöns rastplats söder om Kungsbacka för att tömma tankarna och packa ner kläder, matrester och vinflaskorna från Spanien i väskor. Och äta smörgåsar i bilen förstås! Det var lätt att köra upp till Göteborg eftersom trafiken var gles på motorvägen, särskilt mellan Halmstad och Falkenberg. Vi kom fram efter lunch, packade ur bilen och jag körde den till uppställningsplatsen, norr om Torslanda på Hisingen. Tog bussen hem till Ceresplatsen och så var hela vinterresan slut.

Vi märker en tydlig trend på hur mycket vi kör i Spanien/Portugal, jämfört med hur länge vi står stilla på en plats. Allt eftersom åren går, stannar vi allt längre på ställplatserna. Första året körde vi omkring som galningar och kollade in nya saker hela tiden. Den här femte resan slog alla rekord att stå länge på en plats: Fem veckor i Salobrena och 17 dagar i El Campello vid Alicante. Men trevligt har det varit! För min del blev den här resan mer fylld av sifferkubb, boule och helikopterflygning än tidigare. I årets blogg hade jag också ett par populära tävlingar!

Vi vill tacka Erik som tagit hand om posten under det här halva året, och alla som läst bloggen och skrivit trevliga kommentarer. Det finns nog risk att det blir mer bloggande nästa vinter också!



onsdag 13 mars 2019

Vejbystrand

Vi hade satt väckarklockan på ringning redan halv sju, och kom iväg från Lenthe före åtta. Tom-Tom hittade en bra väg ut från Hannover och efter 30 mil kom vi fram till färjeläget i Puttgarden. Efter en kort väntan fick vi köra ombord Schleswig-Holsteins övre parkeringsdäck

Vi går raskt uppför trapporna till restaurangen och beställer som vanligt deras goda gulaschsoppa, samtidigt som vi ser Tyskland sakta försvinna under horisonten akterut

Halvvägs till Rödby möter vi färjan Deutschland

I Danmark tankade vi diesel för 9,29 DKR/liter, vilket motsvarar just under 13 SEK per liter

I Helsingör väntade vi bara tio minuter innan vi körde ombord på färjan till Helsingborg. Efter en kort sjöresa med kaffe och wienerbröd ser vi Sverige för första gången på länge när bogvisiret öppnas. Vackert!

I Skåne står åkrarna under vatten, så det har regnat rejält sista dagarna. Betydligt mer än det regn vi upplevde på resan upp genom Frankrike och Tyskland. Vi körde till Vejbystrand, där vi står hos Ingvar som vi diskuterade med fram tills det var dags att släcka lampan för natten. Större delen av resan norrut från Valencia hade vi dåligt väder, men så här i efterhand tycker vi att körningen gick bra och att vi hittade omväxlande och trevliga ställplatser, alla speciella på sitt egna sätt. 



tisdag 12 mars 2019

Lenthe nära Hannover

Efter 20 minuters körning kom vi fram till våra vänner Wolfgang och Thuy i Lenthe väster om Hannover. Trevligt att träffas, vi känner Wolfgang sedan 1973. 

Lenthe är en gammal by, som nämns först av biskop Egibert från Minden år 1055. Ett av godsen (Rittersitz) ägs än i dag av familjen von Lenthe

Lenthe var från början en liten bondby, men idag pendlar de flesta till arbete och studier i Hannover. De flesta husen är byggda i traditonell stil, men i norra delen finns en grupp med tidstypiska 2000-tals hus




I Lenthe har alltid hästar fötts upp .....

..... men det finns också andra djur

Werner von Siemens föddes i Lenthe och var medgrundare till det stora företaget med nästan 400.000 anställda

Som varje tysk by har också Lenthe en minnestavla över soldater fallna i krigen

Dagen avslutades med att vi fyra åkte till Gehrden och åt middag på restaurang. Som vanligt i Tyskland kunde man inte betala med de vanliga betalkorten, utan fick hosta upp kontanter








måndag 11 mars 2019

Einbeck, sedan Barsinghausen

Hela Einbecks gamla centrum är en glädje för oss alla som gillar urgamla korsvirkeshus. De flesta är från mitten och slutet av 1500-talet, då stan byggdes upp igen efter en total stadsbrand. Utan tvekan kan man kalla Einbeck för ett mini-Celle





Här fikade vi så fort vi kommit in i stan, tio minuters promenad från ställplatsen. I ställplatsavgiften ingick ett bad i det intilliggande badhuset!

Stans gamla rådhus från 1593 


Man byggde in ett hus i den gamla stadsmurens baksida

Det är skillnad på att komma in i en evangelisk kyrka, jämfört med de katolska i Spanien. Här betonas Jesus på korset, där jungfru Maria

Den gamla klockan byggd 1913 från St Alexandrikyrkans klocktorn tickar fortfarande och visar dessutom rätt tid

Efter lunchen rullade vi åtta mil till ställplatsen i Barsinghausen, nära Hannover. Nu när regnet öser ner är det bra att ha 15 amp säkring på ställplatsen, så vi kan köra el.värmen hårt. Nu är det slut med det ”ljuva livet” i Spanien: ingen sol, ingen tapas, inget sifferkubb, ingen boule, inget mm. Vi får säkert inte tag i de goda spanska apelsinerna heller.


söndag 10 mars 2019

Einbeck, nio mil söder om Hannover

Väderleksutsikterna för idag var dåliga, regn och hård vind med nästan orkanbyar. Så vi beslöt oss att lämna restaurangens parkering och köra ett par mil till en ställplats inne i Freiburg för att få bättre lä för den hårda vinden. På vägen dit skakade bilen bara lite av vinden, så Coosje frågade: ”Ska vi inte åka norrut mot Hannover i stället?” Och så blev det. Som vanligt blev vädret bättre än prognosen med omväxlande sol, moln och regn. Den hårda vinden kände vi inte av förrän i resans slut.

Vi rullade 55 mil via Heidelberg, Frankfurt och Göttingen till den lilla staden Einbeck, nio mil söder om Hannover. Stan är mest känd för sina medeltida hus och sitt goda öl, där bryggeriet grundades före 1378. På ställplatsen fick vi flytta bilen tre gånger för att hitta en plats där inte bortblåsta grenar och kottar ramlar ner på biltaket med en duns.

Blir det bättre väder i morgon tar jag lite bilder från stan. Till dess kommer här en bild jag lånat från nätet

lördag 9 mars 2019

Bad Krozingen, nära Freiburg

I morse hade vi som mål att idag köra de 56 milen till Dole, norr om Lyon. Väderutsikterna var dåliga med mycket regn, så mycket längre vill man inte köra när det är dåligt väder. Men vädret blev mycket bättre än utlovat och solen sken de första fem timmarna och sen kom det bara lite duggregn, så vi körde ytterligare 28 mil till ”vår” restaurang i Bad Krozingen, dit vi kom vid halv åttatiden på kvällen, rusade in i restaurangen och beställde ur deras fina ”seniormeny”. Med deras goda mat i blicken var det ingen konst att köra dit på en dag, särskilt som vi turas om att köra i tvåtimmars pass.

Det blev en fin och omväxlande resa, där vi särskilt kommer ihåg alla blommande träd i Rhonedalen. Dagens duggregn var det första regnet vi haft på dagtid i Spanien och Portugal under fyra månader!

På de franska betalmotorvägarna kommer man fram fort. De är ofta trefiliga, så lastbilar och husbilar hindrar inte så mycket, då den snabbare trafiken har en egen fil att köra fort på. Just före tyska gränsen hade polisen spärrat av två filer för en olycka, men vi tappade högst 20 minuter där. Hoppas ingen blev allvarligt skadad.

fredag 8 mars 2019

Frankrike, första stoppet på hemresan

Igår kväll tyckte vi att vi för den här gången sett tillräckligt av Valencia, så vi gjorde oss i ordning för att starta hemresan till Sverige. Idag rullade vi 64 mil till en liten ställplats på vingården Domaine de Veyrac, några mil innan Montpellier. Vid ankomsten fick vi en kyld halvflaska av husets rosévin.


Vinfälten ser inte särskilt roliga ut vid den här tiden på året, men till hösten hänger vindruvorna tunga och saftiga, och väntar på att bli plockade, pressade, jästa, lagrade, buteljerade och utdruckna

Grannhusets pampiga grind

Vi har just avslutat middagen med ostkex och vingårdens ganska goda rosévin, samtidigt som solen har gått ner och det syns en röd strimma över horisonten på den franska landsbygden, sedd i vänster backspegel

Vi planerar att i morgon köra 56 mil norrut till Dole, där vi har övernattat flera gånger.