Fuengirola, dag 52

 Idag blir det en riktig festdag! Husbilsgrannen bakar 24 semlor och ger bort hälften av dem. Så vi festar på årets andra, och förhoppningsvis inte sista semlor. Det gäller bara att inte göra som kung Adolf Fredrik, som år 1771 åt 14 stycken och dog på kuppen. 

På förmiddan går vi till tvättinrättningen på andra sidan motorvägen, och kör en maskin vit-och en maskin kulörtvätt. Vi väntar fortfarande på några små reservdelar vi beställde på Hymerverkstan utanför Malaga den 3:e januari. Det blir snart dags att köra vidare österut längs Spaniens kust!

Fuengirola, dag 50

 Efter lunchsmörgåsarna går vi till parkeringen vi borgen för att räkna husbilar. Jag kommer till ett femtiotal, ändå finns det ett tiotal tomma platser. De betalar två Euro om dagen och kan fylla vatten från strandens duschar, och var de tömmer toatanken kan man bara gissa.

Vi fortsätter på gångbron över motorvägen …..

….. och kommer till det här området uppe på ett berg.

En ölvante är alltid bra för att hålla ölen kall!

Morotsdags igen!

Fuengirola, dag 49

 Den här 10-dagars perioden är temperaturen 4-10 grader kallare än vanligt i Spanien enligt tidningarna, men idag är det lite varmare med 16 grader. Vanliga år är temperaturen sällan under 18 grader, och en sån temperatur kan man längta efter. En husbilskollega körde söderut en bit från kusten, men efter en natt med -4 grader kom de tillbaka till Fuengirola.

En förkylningsvirus flyger runt bland husbilarna, och i förrgår rann min näsa, men som tur var bara en enda dag.

Idag går vi till restaurang Ku’damm för att äta vår favorit Currywurst.

Ett par meter från Ku’damm ligger småbåtshamnen.

Båtvarvet pallar upp båtarna lite väl enkelt, men det verkar fungera, så jag klagar inte.

Den som hittar en vindskyddad plats vid stranden har det soligt och fint idag.

Annars är det rejält blåsigt.

På hemvägen tar vi en kopp kaffe på Tahiti.

Åsnans aptit på morötter går inte att mätta.

Fuengirola, dag 46

 Igår var vi sju personer som spelar sifferkubb på eftermiddan. Han som vann första omgången bjuder, enligt traditionen, på vinparty vid sin husbil. Så vi sitter länge och pratar trevligt om husbilslivet, och annat också.

Fotograf: Helena

Idag på förmiddan kör vi till Hymerverkstan nära Malaga för att höra om våra beställda reservdelar har kommit. ”Kanske den här veckan” blir svaret. Hoppas det inte blir för mycket ”Manana” bara!

På hemvägen kör vi förbi IKEA för att äta lunch. Jag har redan bestämt mig för deras laxtallrik. Men det blir inget med den, för de serverar fortfarande frukost, och lunchmaten kommer först efter klockan tolv. Vi stannar vid en bensinstation och fyller på gasol innan vi kommer tillbaka till ställplatsen. 

Idag har vi den kallaste dagen någonsin i Spanien med bara tolv grader. I morgon kommer solen och bättre temperaturer tillbaka.

Katterna som går omkring i området ställer sig sedan länge vid en husbil och väntar på mat. Problemet är att den kattmatande husbilen körde vidare för några dagar sedan, och den nya husbilen har ingen mat till katterna. Men det går ändå ingen nöd på kattorna, för i stallet, femtio meter bort, ställer de alltid ut mat till områdets katter.

Idag betalade vi 70 Euro för att stå ytterligare två veckor på ställplatsen.

Fuengirola, dag 44

 När vi går ner till stranden är det som alltid gott om fiskare på söndagarna.

De stora husen har ofta vackra och välskötta trädgårdar på baksidan.

Moskén får konkurrens om utrymmet av Jade Towers stora byggnad med 116 lägenheter på granntomten. En tvårums lägenhet på bottenvåningen inåt land kostar drygt fem mille enligt deras prospekt. Det bästa med huset är att det har 320 soldagar om året, men det har ju alla andra hus i stan också.

På hemvägen ser vi den prydlige tiggaren jag skrev om igår. Idag sitter han också utanför mataffären, trots att den är stängd.

Fuengirola, dag 43

 Vi går till en liten belgisk restaurang med bara nio bord för att äta tapas till lunch. Det står handskrivet 5 tapas för 7 Euro på tavlan vid entrén. För att undvika lördagens rusning till restaurangerna, är vi där redan kvart över tolv. Tapasen smakar bra, och vi pensionärer som inte äter så mycket blir lagom mätta.

När vi går på gångbron över motorvägen är närmsta bergstoppen täckt av moln i ett eget mikroklimat.

Bilder från stan.

Utanför Maskoms mataffär i centrum sitter den enda mataffärstiggaren jag sett i Spanien. Han är i 35-årsåldern, ser väldigt prydlig ut, är välklädd och välkammad och ler vänligt mot oss. Vi har sett honom sitta där ända sedan vi kom till Fuengirola. Kan han vara svensk?

På hemvägen köper vi morötter, som ställplatsens åsna uppskattar och helst vill ha mycket mer av.

Fuengirola, dag 42

 Idag går vi efter lunchen som omväxling inte till stranden, utan två kilometer inåt landet, för att se om ALDI har någon god mat åt oss.

Vi går över den torrlagda ån, och snart ser vi den trevliga ”vita staden” Mijas Puebla uppe i bergen. Vi har varit där två gånger, och sett allt från åsnetaxin till den urgamla, lilla kyrkan. Och så förstås utsikten över havet, med lite fantasi kan man se Marocko långt borta.

I Spanien går man högst tre minuter innan ett café dyker upp framför ögonen, men idag tar det tio minuter efter att vi lämnat mataffären innan första caféet visar sig. Men vi går vidare, för nu är det inte långt kvar till Fuengirolas bästa äppelpaj. Byggnaden har en starkt skiftande fasadsten i bottenvåningen. På långt håll ser den defekt ut, men på nära håll är den riktigt vacker.

Fuengirola, dag 41

 ”Hade Ulf varit här, hade det här aldrig hänt!” säger Coosje när en husbil backar in på den tomma platsen intill oss, och med ett krasande ljud kör rätt in i stenmuren bakom oss. Ulf hjälpte oss att komma in på våra platser, men för några dagar sedan rullar han och Eva vidare på nya äventyr.

Idag blir det kallare, bara femton grader, och det blåser fortfarande lite för mycket. Som tur är skiner solen från en knallblå himmel. När vi går på strandpromenaden ser vi snö på Sierra Nevadas toppar långt borta.

Igår köpte jag nya patroner till bläckpennan. När jag sätter in en ny patron i pennan, ser jag att alla åtta patronerna bara är fyllda till hälften. Så idag går jag tillbaka till butiken, och får en ny ask med felfria patroner. Min gamla ask med halvtomma patroner sätter säljaren tillbaka på hyllan, så nu får nästa kund ”glädjen” av halvtomma patroner någon gång i framtiden. Inte så trevligt!

Igår kom en norsk husbil hit. Ägaren är på jakt efter en hund från ett ”shelter”, d v s ett hem för herrelösa hundar som behöver en ny värdfamilj. Inom tre mils radie finns minst fem sådana anläggningar här. Förra året fick en husbil på ställplatsen en väldigt trevlig liten hund från ett sånt ställe, så de har verkligen en viktig uppgift!

Fuengirola, dag 40

 Den här veckan arbetar vi med att förnya oss, d v s Coosje gick till frissan i måndags, och jag idag. Det måste firas med en kopp kaffe på stan. Nu blåser det hårt, så när vi är tillbaka vid husbilen ser håret lite annorlunda ut. Fördelen med hård vind är att idag får vi inte in en enda fluga i husbilen.

Två bilder från strandpromenaden.

Efter jul- och nyårshelgen har fler restauranger stängt för säsongen, jämfört med före helgen.

Idag har kyrkan vid torget mitt i stan öppet, så vi kliver in och tittar. Folk går hela tiden in och gör korstecknet. Vi hittar varken någon orgel eller biktstol. Som tur är finns inte heller någon Jesusfigur liggande i full skala i en glaskista, hu så hemskt!

Fuengirola, dag 37

 ”Vilken härlig vårdag!” säger Coosje när vi kommer till strandpromenaden den här fina dagen. Vi ser fler solhungrande människor på stranden än förra söndagen. Det är trångt där vi går, och restaurangerna har fullt med hungriga matgäster.

De gula vårblommorna börjar komma upp här och där. Andra blommor glädjer oss sedan länge.

Vi tar en kopp kaffe och jag väljer en bit nästan äkta Sachertårta från Wien. Jättegod!

När vi kommer tillbaka till ställplatsen är grusplanen alldeles tom på folk. De är ute på egna utflykter eller tar siesta inne i husbilen.

Jag fräser upp gårdagens Doggybag till middag.

Här är två hemlösas bostad, fem meter från den livligt trafikerade lokalgatan. De glädjer sig säkert också att vi går mot ljusare och varmare tider. Annars är det bara att beklaga deras väldigt svåra situation.