Eftersom klippan består av samma kalksten som trottoarernas små plattor som blir ishala vid regn, blir tunnelns golv rejält halt i den fuktiga miljön. Med hjälp av fastgjorda rep på tunnelns sidor lyckades vi komma upp genom den branta tunneln till klippans utsida. Här börjar den smala gångstigen utan skyddsräcke mot stupet, så vi beslöt att vända tillbaka då det såg väl farligt ut för oss pensionärer
På väg ner från tunneln igen
” Det var nästan som att bestiga Mount Everest!” säger Coosje när vi står på marknivån igen. Men det farligaste på klippan är inte att ramla ner, utan larverna som klättrar ner från pinjeträden och är så giftiga att de kan döda en hund, och ge en människa ordentlig värk. De kallas processionslarver då de kryper bakom varandra som uppträdda på ett snöre. Vi såg en sådan procession på berget, så vi höll oss långt ifrån den. Bilden är tagen från nätet
Ställplatsen ligger mitt i bilden
På väg tillbaka till husbilen såg vi det här blommande trädet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar