Små guldkorn i Vila Velha de Rodao

Idag kom vi ned från det spanska höglandets 850 meters höjd till den mer modesta nivån 350 meter, där vi nu står vackert i Vila Velha de Rodao ”mitt i Portugal”, efter att ha rullat 39 mil idag. De sista milen var en enda lång nedförsbacke. Vi körde förbi många ställen där skogen hade brunnit i det torra landskapet

När vi kommit n i Portugal fick Tiger visa upp sitt vackraste leende, då han blev fotograferad för att automatiskt betala landets motorvägsavgifter vid de allt för tätt placerade kontrollstationerna. Vi åt smörgåslunch i bilen oh avslutade med en kopp kaffe från en vägrestaurang. Koppen var obetydligt större än en fingerborg, så jag tycker att de kunnat fylla upp ordentligt till kanten. Men starkt och gott var det!

Man hittar ofta små guldkorn även i mindre samhällen, som den här byn. Bara ett par hundra meter från husbilen hade våra kusiner neandertalarna en boplats för 30 tusen år sedan. Då hade de bott vid den här floden Rio Tejo i minst 20 tusen år.

Senare kom andra folkslag till den här fina floddalen