GOD JUL!

Jag önskar bloggens alla läsare en God Jul!

Inför dagens knytis-julbord tog vi fram en lista på de maträtter respektive husbil skulle bidra med

Klockan halv tre var julbordet framdukat med så mycket läckerheter att jag trodde mig sitta vid Stena Lines julbord på väg till Danmark. Fast det gungade inte så mycket. Vi hade alla tagit med julsill hemifrån, sedan fanns det julskinka, Janssons, köttbullar, lax, prinskorv, potatiskaka, och så mycket annat att jag inte kan skriva upp allting. Allt var med, till och med en liten julgran. Och gott var det också!

På kvällen går fullmånen upp över borgen alldeles bakom oss

Vardagen i Salobrena

Nu kommer jag att skriva mer sporadiskt i bloggen när vi står i Salobrena, vilket säkert blir till en bra bit in i januari. Det är nog inte så spännande att läsa om det dagliga livet här: sitta i solen och prata, läsa böcker, spela sifferkubb, gå på stan och fika, köpa mat, hämta dricksvatten i dunkarna och tömma toatanken.

Vi kommer att fira jul här tillsammans med de två svenska husbilarna vi står tillsammans med. På julafton blir det gemensamt julbord med den julmat vi får tag i här nere, och lite medhavd julmat från Sverige. Vi har två förpackningar matjessill.

Men om det händer något ovanligt kommer jag förstås att raskt skriva ett nytt blogginlägg!

Upp på berget i Salobrena + hemresan bokad!

En av husbilskollegorna pratade med en bofast spanjor som sa att polisen brukade jaga bort husbilarna som står på den stora planen, så vi tre svenskar flyttade oss 50 meter till en ”godkänd” plats med dörren i fint söderläge

Vi står just bakom strandvallen och hör vågorna slå mot stranden

Idag gick vi in till stan och upp till borgen

Husen klättrar upp på berget

Halvvägs upp finns det här trevliga torget

Snart är vi uppe vid borgen

Utsikt åt alla håll från berget. På sista bilden kan man med förstorningsglas se vår husbil

Under borgen står madonnan alltid smyckad med blommor

Jag skulle aldrig våga bo i de här husen med tanke på bergets alla sprickor och de stenpartier som redan rasat ner

I Spanien klättrar jultomten upp på balkongen för att dela ut julklappar till barnen

Idag bokade vi årets hemresa i januari. Vi flyger från Alicante den 23/1 och söderut igen den 18/2. Alltså längre semester från husbilslivet än vanligt! 

Salobrena

Idag körde vi 13 mil österut till Salobrena. Vägen går via Malaga och är en härlig väg för alla oss som gillar höga berg, broar över djupa raviner och branta backar. I år kom vi hit som andra svenska husbil och just före solnedgången rullade en tredje in.

Vi står bakom strandvallen. Förra året blev strandvallen i en hård storm plötsligt överspolad av havet en mörk natt, och husbilarna måste åka därifrån i ett tio cm djupt vatten och rädda sig längre in mot land

Den gamla borgen från 900-talet dominerar landskapet. Den har förstås byggts om många gånger sedan dess

När solen gått ner tänds bergets fasadbelysning

En flock getter går förbi ställplatsen två gånger om dagen. De vaktas av en fåraherde med hund. Det känns som att tiden stått stilla flera tusen år när de kommer förbi

Palmer, bara palmer

Det finns 2.600 olika arter av palmer, indelade i 200 kända släkter, varav kokospalmen och dadelpalmen är två. Palmer är som människor, ingen är den andra lik. Alla är olika på längden eller tvären. Liksom människan måste palmen hållas efter för att se fin ut, sågar man inte bort döda blad, ser palmen genast anskrämlig ut. Liksom en man som inte rakat sig på flera år

Har det snöat på Costa del Sol?

Efter nio trevliga dagar i Fuengirola startade vi före lunch och körde de nio kilometrarna längs kusten till den lilla staden La Cala de Mijas. När vi kom fram till ställplatsen såg det ut som att marken var täckt av ett lager nyfallen snö. Det visade sig att den stora grusplanen hade fått ett nytt lager av vitt, småkornigt, grus

Här finns inte bara stora bostadshus för semesterfolket, utan också trevligt smala gränder i det gamla centrumet

Den äldsta byggnaden är försvarstornet med anor från 1500-talet

Vi träffade en dam som hade badat igår. ”Sjutton grader”, sa hon, utan att locka oss i vattnet. Många restauranger har stängt för vintern, också vårt favoritcafé, så vi fick gå tillbaka till bilen och fika

Vinterstormarnas vågor äter upp stranden, så kommunen förstärker med stora stenblock så gott det går

Vi går till Ku’damm, Berlin

Idag fick vi en kupong till en gratis flaska vin på en restaurang. Så vi gick förstås dit, trots att den ligger på andra sidan stan.

Från ställplatsen kommer vi snart till Rio Fuengirola som idag är en stillsam å, men vid större regn svämmar den över ordentligt och dränker ställplatsen så vattnet går upp till husbilarnas golvnivå. På bilden syns anslutningarna till gång- och cykelvägen, som spolades bort för tre år sedan

Längre ner längs ån kommer vi förbi uthyrningsbåtarna

Ett stort huskomplex speglar sig i vattnet på andra sidan ån

Vi går över till andra sidan ån alldeles innan den mynnar ut i havet

Vid strandpromenaden finns ”handen”

Ingen badar så här sent på säsongen

Efter 3,2 km eller 5.471 steg kommer vi fram till restaurang ”Ku’damm, Berlin”, där vi får vår gratis flaska vitt vin till den goda maten. Maten på den här resan är betydligt bättre än på första resan för fem år sedan. Antingen har kockarna gått på vidareutbildning, eller så har vi lärt oss att bättre välja mat vi tycker om

Från restaurangen syns de som går på kajen. I år finns betydligt färre afrikanska säljare än tidigare år, hoppas de andra har fått något bättre att göra

På sena eftermiddan går vi mätta och belåtna uppför ån tillbaka till ställplatsen

Fuengirolas julbelysning på stan

På eftermiddan gick vi tillsammans med nio svenska husbilskollegor ner på stan och åt en god kinesisk trerätters måltid för 7 € per person, inkl ett glas öl.

Här i Fuengirola har man satt upp rejält med julbelysning över gator och torg. Det var mycket folk på stan som nyfiket kollade in de olika arrangemangen, och avslutade kvällen på restaurang, tapas bar eller ett café. Väldigt fint, men inget överglänser Liseberg när det gäller julbelysning .....

Vid Plaza Espana hade kommunen överträffat sig själva med en stor glob som skiftar i färger och mönster, samtidigt som de yngre åskådarna njuter av musik på högsta volym 

Och Betlehems stjärna syns igen